Heidi verkar tyckas ha det bra hos sin familj.
Hennes pappa slår henne ibland och de är rätt stränga mot henne men hon tycker väldigt mycket om dem ändå.
Hon hör en man på radion som skriker massa saker men de tror aldrig att de ska hända dem.
Nu så börjar det bli mycket sämre för judarna i Sighet för de fick inte ha några värdesaker för de blev ifrån taget att nazisterna. En dag så sa de att de skulle förflyttas till ett läger och Héidis mamma började gråta och Héidi frågade då vad de va och hon svarade att de va jobbigt att lämna alla sina saker och sitt hem. Men då sa Héidi att de va viktigare att va tillsammans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar